Cathy Glass: Mamma sa att jag inte fick berätta

A6D4296B-F3A9-44E6-9440-A995BD8626DA

Bokens titel: Mamma sa att jag inte fick berätta
Författare: Cathy Glass
Originalets titel: mummy told me not to tell
Översättare: Anna Aronsson & Emma Leonard
Förlag & år: NoNa 2018
Antal sidor: 349
Finns hos: Bokus, Adlibris, Akademibokhandeln, Dito, CDON
Läst format: Bok
GoodReads medelbetyg: 4.35
Boktipset förväntat betyg: 5.0
Betyg: 3

Handling

Då Sjuårige Reece flyttar hem till Cathy har han redan varit hos fyra andra fosterhem på lika många veckor. Han har ett rykte med sig om att vara både våldsam, aggressiv, svår att få kontakt med och har blivit avstängd från flera skolor redan. Han bits och hans biologiska mamma har därför gett honom smeknamnet Hajen. Cathy inser att hon kommer att stå inför den svåraste utmaningen hittills. Men hon hade ingen aning om hur besvärlig Reeces bakgrund faktiskt är och allteftersom får hon reda på mera ofattbara och upprörande detaljer kring hans familj. Det är komplicerat att få reda på alla de viktiga detaljerna då familjen flyttat runt en del och varit registrerade på många olika socialkontor.

Recension

Tack till bokförlaget NoNa för recensionsex.

Jag har läst en tidigare bok av Cathy Glass och dem lämnade mig definitivt inte oberörd. Och det gjorde såklart inte den här heller.

Det är självklart oerhört beundransvärt att agera som fosterfamilj åt barn som behöver det. Att på det viset ge barn en möjlighet att få en tryggare uppväxt. Och då det fungerar som det ska så är det verkligen fint. Men jag började lite fundera på det här att författaren skriver böcker om dessa barn. Jag var inte helt säker på om jag kände mig helt bekväm med hur de utelämnas igen på det sättet. Men samtidigt är det såklart bra att någon belyser dessa problem som finns och understryker hur många barn som far illa i sina egna familjer där de borde få vara trygga. Och då jag läste att Cathy Glass faktiskt är en pseudonym och att alla barnens identiteter och namn är ändrade för att skydda den så kände jag mig mycket lugnare att läsa vidare.

Men inte helt lugn såklart! För det här är en berättelse som berör. En upprörande verklighet som man helst skulle hoppas att inte alls existerade. Och även om jag tycker att varje barns röst ska få bli hörd, så tyckte jag ändå att det blir väldigt lika böcker även om själva barnet och detaljerna skiljer aig åt en del.

Och är det inte upprörande hur barn som har dåliga familjeförhållanden kan så att säga ramla mellan stolarna på grund av att de flyttar, får nya socialsekreterare eller skolor. Hur de kan bli stämplade som dåliga och bråkiga utifrån sina familjeförhållanden och inte få den hjälp de behöver för att kunna få en bättre framtid. Jag vet ju inte hur det fungerar i Sverige, men i England verkar det i alla fall vara svårt att ändra något på riktigt. Familjehemsföräldrarna måste känna en enorm frustration i att inte kunna göra det som de anser är bäst för barnen. Det måste godkännas av socialen eller i vissa fall föräldrarna. Som i så många fall kan ibland regler som är planerade att skydda, indirekt skada den individen de är avsedda att skydda.

Att bryta sådana onda spiraler av sexuella övergrepp och misshandel är svårt. Vad ett barn lär sig som normalt och sedan för vidare då de tror att det är så man beter sig, är svårt att förändra.

Som ni märker av texten jag skrivit så är den här boken både frustrerande, tankeväckande, upprörande och intressant. Helt klart läsvärd!

 

Annonser

2 reaktioner på ”Cathy Glass: Mamma sa att jag inte fick berätta

  1. Ping: Lästa Maj 2018 | Bina's Books

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s