Armando Lucas Correa: Den tyska flickan

IMG_4098

Bokens titel: Den tyska flickan
Författare: Armando Lucas Correa
Originalets titel: The german girl
Översättare: Jessica Hallén
Förlag & år: Louise Bäckelin förlag 2017
Antal sidor: 368
Finns hos: Bokus, Adlibris, Akademibokhandeln, Dito, CDON
Läst format: Bok
GoodReads medelbetyg: 3.81
Boktipset förväntat betyg: 4.0
Betyg: 4.5

Handling

Unga Hannah Rosenthal har hittills levat ett skyddat och lite bortskämt liv i Berlin, men nu, året 1939, har allt ändrats. Staden har blivit farlig, gatorna är draperade av röd-svart-vita flaggor och hennes familj får allt mindre frihet. De är inte längre välkomna på platser som tidigare varit självklara i deras vardag. Hannah och hennes bästa vän Leo sluter en pakt, oberoende vad framtiden leder till så ska de möta det tillsammans. Familjerna får nytt hopp då de får tag på visum för att fly till Kuba, men det går inte riktigt så smidigt som de hade hoppats.
År 2014 i New York får tolvåriga Anna Rosen ett paket från Kuba. Hon och hennes mamma beslutar sig för att resa och besöka denna ända kvarlevande släkting och reda ut sanningen om familjens mystiska förflutna.
Den tyska flickan sträcker sig från Berlin i början av andra världskriget till Kuba innan revolutionen och till New York och den 11:e September.

Recension

Tack tillLouise Bäckelin förlag för recensionsex.

Den tyska flickan är en roman som baserar sig på sanning och är skriven från två synvinklar. Anna som är tolv år och bor i New York år 2014. Hon har listat sin pappa och bor med sin mamma som har depression. Och Hanna, även hon ett barn, som bor i Berlin år 1939 och flyr därifrån till Kuba med sin familj. Berättelserna tvinnas samman på ett spännande och mästerligt sätt.

Barnens synvinkel är så skickligt skriven att man inser hur mycket barn förstår av de vuxnas oro och planerande, även då de inte får vara med i några beslut.
Jag tycker det är intressant att läsa om hur människor gör beslutet att fly den stad och det liv som dittills har varit deras hem. Om hur de vågar lämna den trygghet de har haft där och göra ett så stort beslut att bara packa några få ägodelar och ge sig av. Jag kan inte annat än beundra modet de har att möta en ny osäker framtid på en helt ny plats.

Det här är verkligen inte ännu en bok om andra världskriget, utan det är en otroligt välskriven bok med en helt ny vinkling på andra världskrigets effekter på människor. Med beskrivningar om omgivningar, kärlek, livsöden, förväntningar och förhoppningar blir den här romanen en fantastisk berättelse som man inte kan lägga ifrån sig.

Den tyska flickan är både vacker, sorglig och väldigt rörande. Det är en oerhört imponerande debutroman och jag var helt uppslukad av berättelsen, sträckläste och älskade den. Rekommenderar den varmt!

 

Lucinda Riley: Midnattsrosen

IMG_3854

Bokens titel: Midnattsrosen
Författare: Lucinda Riley
Originalets titel: The Midnight Rose
Översättare: Johanna Svartström
Förlag & år: Bazar Förlag 2017
Antal sidor: 586
Finns hos: Bokus, Adlibris, Akademibokhandeln, CDON
Läst format: Bok
GoodReads medelbetyg: 4.25
Boktipset förväntat betyg: –
Betyg: 4.5

Handling

Midnattsrosen är en historisk roman som sträcker sig från år 1911 och Indiens storslagna palats till nutidens England och anrika herrgårdar.

Den unga Anahita som misstar båda sina föräldrar blir god vän med den bortskämda prinsessan Indira. Hon följer med Indiras familj till England där båda flickorna får en utbildning på de bästa av Englands skolor. I England träffar Anahita Donald Astbury, arvinge till en gammal och anrik gård, och en lång vänskap mellan dem växer till en djup kärlek. Donalds inttigerande mor står dock i vägen för deras lycka och hon gör allt för att hindra deras kärlek.

Nittio år senare möter vi den kända skådespelerskan Rebecca, Anahitas barnbarn Ari och den nuvarande residenten på Astbury herrgården. Tillsammans reder de ut det förflutna med hjälp av Anahitas brev till sin försvunna son, några av dem med mera angelägenhet än andra. Med romantik, historia och intriger är den här romanen en härlig familjedrama.

Recension

Tack till Bazar förlag för recensionsexemplaret.

Lucinda Riley är en Irländsk författare och jag hade faktiskt ganska stora förväntningar på den här boken på grund av att Irländska författare brukar vara duktiga på att skriva familjeberättelser. Jag vet inte om det beror på att irländare har en slags berättarkultur och det för vidare i skriven form. Och jag blev inte besviken, det är en härlig bok att fly verkligenheten med och fullständigt leva sig in i. Den påminde mig lite grann om Kate Morton böckerna, men var till och med snäppet bättre.

Midnattsrosen är en familjekrönika som sträcker sig från början av 1900-talet till nutid. Berättelsen är uppdelad i tre olika berättarröster: Anahita, Ari och Rebecca, och den växlar smidigt mellan dåtid och nutid. Karaktärerna är lätt att gilla och handlingen är genomtänkt och trovärdig. Jag tyckte speciellt mycket om skildringarna av livet i Indiens palats och Englands glada 20-tal.

Jag gillade verkligen den här boken och rekommenderar den varmt åt dem som tycker om tjocka, romantiska berättelser med invecklade familjehemligheter.

Edith Hahn Beer: Den tyske officerens hustru

IMG_3797

Bokens titel: Den tyske officerens hustru
Författare: Edith Hahn Beet med Susan Dworkin
Originalets titel: the Nazi Officer’s wife
Översättare: Margareta Eklöf
Förlag & år: Bokförlaget Atlantis 2016
Antal sidor: 249
Finns hos: Bokus, Adlibris, Akademibokhandeln, CDON
Läst format: Bok
GoodReads medelbetyg: 4.14
Boktipset förväntat betyg: 4.0
Betyg: 4.5

Handling

Det här är Edith Hahn Beers berättelse om hur hon överlevde förintelsen. Hon var en frispråkig och högt utbildad kvinna i Wien då kriget utbröt och hon insåg att det var klokast att gå under jorden för att överleva då nazisterna tog makten. Med hjälp av en väninnas identitet kunde hon fly till Mûnchen där hon levde som en tysk, icke-judisk obildad kvinna. En tysk officer och nazist förälskar sig i henne och trots att Edith slutligen berättar för honom att hon är judinna gifter de sig och han hjälper henne att bevara hennes hemlighet.

Recension

Tack till Bokförlaget Atlantis för recensionsexemplaret.

Jag har läst oerhört många böcker om andra världskriget och förintelsen, och varje gång tycker jag det är lika intressant, sorgligt, krossande och alltid lika läsvärt. Även om det finns så många böcker om ämnet tycker jag att varje bok är viktig, varje enskild historia måste få berättas. Och jag läser gärna varje personlig skildring. De är alla lika viktiga. Ofta slås jag av förundran över människors mod i sådana extrema situationer och undrar om det bara är i vissa som den starka överlevnads instinkt slår till. Vad kan förbereda en människa med en sådan styrka? Skulle jag vara en av dem?

Precis som så många innan, imponerar Edith Hahn med sitt mod, sin handlingskraft och styrka då hon överlever kriget i arbetsläger och senare genom att dölja sin riktiga identitet. Man kan inte ens fantisera hur svårt och skrämmande det måste ha varit. Edith själv verkade känna att hennes lidande inte var jämförbart med de som hade överlevt förintelselägren, men kan man verkligen göra en sådan jämförelse? Att överleva och att lida har väl ändå inga regler eller grader, antingen har man gjort det eller också inte. Jag tycker hon är en hjälte!

Edith skriver detaljerat om hur nazismen tog sin början i Österrike, om hur befolkningen förminskar vikten av de fördomar som florerar i hopp om att situationen inte är så allvarlig som den är. Jag tycker det är en väldigt viktig tanke som man kan fundera på även i dagens läge. Vi får inte ignorera de tecken på främlingsfientlighet som helt klart finns runt om oss, inte förminska de tecken som tyder på en ändring åt fel håll. Det har hänt förut och det kan hända igen om vi inte tar tidiga varningstecken på allvar. Vi får inte se mellan fingrarna och tillåta sådant.
I vissa fall fungerar väl denna självvalda ignorans som ett sätt att bevara hoppet, att fortfarande tro på framtiden då det är ganska uppenbart att många inte har någon sådan. I en tid av hopplöshet fungerar väl fantasin och drömmarna som ett slags drivkraft för att orka leva vidare.

Det här är en intressant, välskriven, stark, men sorglig bok om en ung kvinnas överlevnad och liv under andra världskriget. Hennes berättelse och öde fängslade mig från första början och jag sträckläste boken med hjärtat i halsgropen.

Läs den!

Catrin Ormestad: Det nionde brevet

9789146230472_200x_det-nionde-brevet

Bokens titel: Det nionde brevet
Författare: Catrin Ormestad
Originalets titel: –
Översättare: –
Förlag & år: Wahlström & Widstrand 2016
Antal sidor: 366
Finns hos: Bokus, Adlibris, Akademibokhandeln, Dito, CDON
Läst format: Bok
GoodReads medelbetyg: 3.57
Boktipset förväntat betyg: 3.8
Betyg: 4.5

Handling

Det nionde brevet utspelar sig på Gräsö i Roslagen. Öns drivande matriark Lea Höjer har precis avlidit och ön samlas för att ta farväl. Hennes som Walter Höjer är nu ensam kvar på den olönsamma gården och då han börjar städa efter Leas bortgång hittar han en hög med gamla brev adresserade till hans syster. Walters dotter Juliana har kommit hem från Indien för att delta på begravningen. Hon dras, till Walters förtret, till den hemlighetsfulle och lite mystiske Orlando som har slagit upp sitt tält på Walters egendom. Vem är denna främling? Gamla hemligheter och minnen dyker upp. Vad hände egentligen den där sommaren då zigenarlägret brann? Vad hände med den unga vackra barfota zigenerskan Hana? Vem bar ansvaret för tragedin?

Recension

Ännu en otroligt skickligt skriven debutroman. Den utspelar sig i nutid, med inblickar i det som hänt innan. Med små pusselbitar i taget får vi reda på de olika hemligheter den vackra ön gömmer.

Karaktärs- och miljöbeskrivningarna är färggranna och otroligt fina. Man får verkligen en känsla av ön som en sluten men naturnära och lugn plats. Men även en sluten plats med människor som inte bara undviker, utan även är rädda för det som är annorlunda. Fördomarna mot romer på 50-talet verkar vara mera accepterade, men är ändå skrämmande lika dagens fördomar. En uppdelning i ”vi och dem” försvårar ytterligare någon form av gemenskap.

Lea Höjer är en intelligent matriark med makt och hon är fast besluten att aldrig mera lida igen såsom hon fick göra som barn. Hon försvarar sin hemlighet och sin gård med näbbar och klor och gör vad som helst för att få sin egen vilja igenom. Hon är en manipulativ person som det är svårt att känna någon sympati för alls.
Walter Höjer har knappt lämnat ön sedan han föddes. Han blev kvar för att hjälpa sin dominanta mamma med gården. Honom kan man tycka lite synd om, hans liv blev inte riktigt som han hade hoppats och han har inga fler drömmar.
Walters dotter Juliana har flyttat till Indien där hon lever ett liv som hon trots allt inte är helt nöjd med. Hon har återvänt till ön för sin farmors begravning och får en möjlighet att tänka igenom sina livsval.

Jag gillar verkligen släkthistorier och speciellt spännande blir det med olika hemligheter som man får avslöjat för sig allteftersom boken framskrider. I Det nionde brevet anar man genast från början att det ligger något i bakgrunden och gror, att man inte har fått ta del av alla detaljer och Catrin Ormestad bygger väldigt skickligt upp historien där man får mera och mer detaljer om vad som hänt på den avgränsade ön.

I flera sammanhang beskrivs roller som är svåra att ta sig ur, förväntningar som är svåra att bryta och speciellt svårigheten att komma tillbaka då man en gång har brutit upp och flytt.

Jag tyckte verkligen om den här boken, trots det vemod och den ensamhet och sorgsenhet som är genomgående. Men jag tycker den handlar långt om drömmar och hur man gör då livet inte riktigt blir som man tänkt sig. Hur det inte alltid är så lätt att medge det och att återvända hem.

En välskriven och tankeväckande roman och en ofattbart fin debut.

Yaa Gyasi: Vända hem

IMG_3739

Bokens titel: Vända hem
Författare: Yaa Gyasi
Originalets titel: Homegoing
Översättare: Inger Johansson
Förlag & år: Norstedts förlag 2017
Antal sidor: 367
Finns hos: Bokus, Adlibris, Akademibokhandeln, Dito, CDON
Läst format: Bok
GoodReads medelbetyg: 4.41
Boktipset förväntat betyg: 3.8
Betyg: 4.5

Handling

Vända hem handlar om slavhandeln och dess konsekvenser under flera generationer, från 1700-talet fram till nutid. Vi följer två systrar som ovetandes av varandra har väldigt olika öden. Effia har blivit bortgift med den vita engelska guvernören och Esi fnitter fängslad som slav och ska säljas. Sedan följer vi deras familjer och öden fram till nutid.

Recension

Jag vet inte om det är att fuska men jag tänkte bocka av nummer 31. En bok som utspelar sig före år 1900 i Kaosutmaningen 2017 med den här boken, som börjar under 1700-talet och alltså delvis utspelar sig innan år 1900.

Vända hem är Yaa Gyasis debutroman. Hon är född 1989 i Ghana men bor numera i USA. Jag tänkte genast på Alex Haleys bok Rötter då jag först hörde talas om den här och blev ordentligt nyfiken på att få läsa den. Och jag kan genast säga att jag inte blev besviken. Att den dessutom fått en hel hop med hyllningar ökade min iver att få tag i boken.

I Vända hem får vi läsa om slaveriet från två olika synvinklar, både från slavhandlarens och slavens perspektiv. Historien är uppdelad på två olika släktled och berättas som en generation och en person per kapitel. Varje kapitel är nästan som en novell i sig själv, men de är ändå otroligt fint bundna till varandra så att man verkligen känner av släktskapet av den förra karaktären man precis lärt känna och lämnat i föregående kapitel. Öden binds samman och viktiga livsbeslut påverkar släktens fortsatta framgång.

Det här var en helt fantastiskt bra och stark debutroman, som är både vackert skriven och ger en känsla av ordentligt och noggrant researcharbete om historia och bakgrund. Vända hem väcker starka känslor, är intressant, spännande och välskriven och jag rekommenderar den varmt.

Kate Atkinson: En Gud i spillror

9789176790458_200x_en-gud-i-spillror

Bokens titel: En Gud i spillror
Författare: Kate Atkinson
Originalets titel: A god in ruins
Översättare: Anna Strandberg
Förlag & år: Massolit förlag 2016
Antal sidor: 463
Finns hos: Bokus, Adlibris, Akademibokhandeln, Dito, CDON
Läst format: E-bok
GoodReads medelbetyg: 3.92
Boktipset förväntat betyg: 4.1
Betyg: 4.5

Handling

En gud i spillror är tar vid där Liv efter liv slutade. Nu fortsätter vi med att följa Ursula Rodda äldre älskade bror Teddy Todd. Teddy ville bli poet men tog värvning i andra världskriget som RAF-pilot, ett krig som han aldrig trodde att han skulle överleva. Nu är hans utmaning att möta framtiden i efterkrigstiden, en framtid han inte räknat med. Han har svårt att hantera sin överlevnad och sin lite smått excentriska dotter och hennes familj.

Recension

Jag har tidigare läst Liv efter liv och I museets dolda vrår av Kate Atkinson och jag gillar verkligen hennes fantasi och sätt att skriva på. I Liv efter liv fick vi följa Ursula och hennes olika alternativ till liv. I den här boken som egentligen inte är en uppföljare till den boken, utan snarare ett tillägg, fortsätter vi läsa om Ursulas lillebror Teddy. Men även om den här boken inte är en direkt uppföljare så tror jag det skulle vara svårt att hänga med om man inte läst Liv efter liv först. Den är också skriven på ett lite annorlunda sätt än Liv efter liv.

Handlingen hoppar både i tid och mellan olika karaktärer, och i början känns det lite förvirrande, men man kommer snabbt in i handlingen och då blir det enklare att hålla reda på allt och alla. Vi får som sagt följa Teddy och hans fru Nancy, som redan som barn var varandra väldigt nära. Jag gillar verkligen den detaljerade beskrivningen av hur Teddy upplevde kriget och hur de modiga piloterna gav sig ut på nya flygningar trots den minimala sannolikhet de hade att överleva. Men även deras funderingar kring sina egna och andras förhållanden med varandra under den svåra tid de genomlevde.

Delvis handlar boken även om Teddys lite speciella dotter Viola, hennes lösdrivande man Dominic och deras barn Sunny och Bertie. Viola är tyvärr inte speciellt lätt att tycka om, men hennes dotter Bertie däremot verkar vara mera lik sin morfar än vad hennes mamma är. De har ett fint förhållande med varandra.

Jag hade en förutfattad mening om att det här var en bok riktat mera till kvinnor, men det är den egentligen inte alls. De tekniska detaljerna om flygningarna och flygplanen är väl egentligen mera maskulina, men skrivet på ett sätt att även jag tyckte det var intressant. Alltså är min slutsats att jag tror att det inte spelar någon roll vilket kön man har, det är en bra bok som kan passa alla.

En Gud i spillror är en välskriven bok om hur livet inte alltid blir som man tänkt sig, utan det bara blir som det blir. Och i den här boken ryms det flera liv, den handlar om så mycket mera än bara Teddys liv efter kriget. Men också om hur våra val i livet påverkar framtiden. En helt klart underhållande, tankeväckande och läsvärd bok!