Jesper Stein: Solo

C71F8C0F-54B6-4814-A790-CCAB9FC97454

Bokens titel: Solo
Författare: Jesper Stein
Originalets titel: Akrash
Översättare: Jessica Hallén
Förlag & år: Bokförlaget Polaris 2018
Antal sidor: 369
Finns hos: Bokus, Adlibris, Akademibokhandeln, CDON
Läst format: Bok
GoodReads medelbetyg: 4.08
Boktipset förväntat betyg: –
Betyg: 2/5

Handling

Poliskommissarie Axel Steens liv är i en nedåtgående spiral. Han är knarkberoende och lever sitt liv som på en balanserna mellan det lagliga och det olagliga. Hans chef Jens Jessen får ett tips om att den ryska maffian har en mullvad inom den danska polisen. Bland namnen han får fram finns Axel, som haft nära kontakt med de kriminella kretsarna i Nørrebro. Axel finner sig i en kamp för att rädda sitt dåliga rykte, då han inser att hans ex-fru är inblandad hon också.

Recension

Tack till Bokförlaget Polaris för recensionsex. Del 3 i serien om Axel Steen och jag tycker att det gick bra att läsa den som en fristående bok. Men jag kanske hade gillat huvudkaraktären mera om jag fått veta bakgrunden till hans lite konstiga livsval.

Solo handlar om en polis, Axel Steen, som är lite för bekant med den undre världen och dess mindre sunda vanor, både då det kommer till knark, vapen och horor. Han jobbar på ett fall som tar honom ännu närmare de kriminella kretsarna. Då han är undercover inser han att hans ex-fru Cecilia ska som advokat försvara en av de kriminella i gänget han infiltrerat. Samtidigt som hon ligger med gängchefen.

Jag vet inte om danskarna i allmänhet är mera frispråkiga än svenskar (och inte minst finlandssvenskar), men jag tyckte att språket i den här boken var lite väl snuskigt. Vulgärt. Det handlade ofta om snuskigt sex, en smutsig tillvaro i samhällets botten bland knark och horor och där människans värde inte är speciellt stort.

Det är också lite för mycket machokultur i de här cirklarna som beskrivs i boken och kvinnan är inte värd mycket här. Förutom att knullas och användas för något speciellt ändamål som gynnar machomannen.

Det här var inte riktigt min typ av bok. Den var för rå, lite ensidig och tuff. Men den som gillar tuffa böcker om den kriminella undre världen med dess mest fula sidor och fartfyllt polisarbete kommer definitivt att gilla den här.

Annonser

Ida Jessen: En ny tid

D3F38C51-789A-4CB9-A8BA-5856C434DA4D.jpeg

Bokens titel: En ny tid
Författare: Ida Jessen
Originalets titel: En ny tid
Översättare: Ninni Holmqvist
Förlag & år: Historiska Media 2018
Antal sidor: 220
Finns hos: Bokus, Adlibris, Akademibokhandeln, Dito, CDON
Läst format: Ljudbok
Uppläsare: My Holmsten
GoodReads medelbetyg: 3.78
Boktipset förväntat betyg: 3.5
Betyg: 3

Handling

Året är 1904 och Lilly Høy ska precis börja sin första lärartjänst i Thyregod i Jylland. Hon påbörjar en dagbok, men hinner aldrig skriva mer än några rader. Tills hon tar fram den igen tjugo år senare då hennes man ligger för döden. Vi lär känna Lilly och får följa hennes liv. Hon har varit en pliktskyldig maka och först efter sin makes död lär hon känna sig själv pånytt och inser att hon behöver bli den hon var tjugo år sedan.

Recension

En ny tid är del 1 i Bagge serien.

Jag var nyfiken på den här boken för jag gillar historiska romaner och för att Ida Jessen har hyllats som en av Danmarks stora författare. Och inte minst för att den fått så fina recensioner av andra bloggare. En ny tid är en historisk roman som porträtterar en kvinna och handlar om kvinnors värde och liv i början av 1900-talet. Och bara det låter ju väldigt bra!

Men även om jag faktiskt också gillade den lite grann på grund av temat, så var den ändå tyvärr inte riktigt i min smak. Jag fastnade helt enkelt inte. Språket var otvivelaktigt vackert och tidsenligt. Men jag hade svårt att komma in i romanen, lite svårt att hänga med och lära känna karaktärerna. Som någon annan recensent nämnde så är den verkligen en lågmäld roman och det var kanske det som hindrade mitt djupare engagemang.

Jag är faktiskt väldigt besviken över att jag inte fastnade för den, då den ju faktiskt innehåller mycket som är både läsvärt och intressant.

 

Johanna Adorján: En alldeles särskild kärlek

IMG_4421.JPG

Bokens titel: En alldeles särskild kärlek
Författare: Johanna Adorján
Originalets titel: Eine exklusive liebe
Översättare: Christine Bredenkamp
Förlag & år: Norstedts 2017
Antal sidor: 173
Finns hos: Bokus, Adlibris, Akademibokhandeln, Dito, CDON
Läst format: Bok
GoodReads medelbetyg: 3.63
Boktipset förväntat betyg: –
Betyg: 4

Handling

Det ser ut som en vanlig söndagsmorgon. István och Vera går upp som vanligt och följer de rutiner de brukar, bakar en kaka, tar in blommor i en vas, ställer saker i ordning och lämnar hunden för omhändertagande. Men det ovanliga är att de tänder alla lampor i huset och lägger sig i sängen och begår gemensamt självmord. De möttes i Budapest 1940 och har båda överlevt andra världskriget och förintelsen, på var sitt håll ovetandes ifall den andra levde. Nu vill de ha kontrollen. Här försöker deras barnbarn Johanna förstå sig på deras berättelse och deras sista dag i livet. Med hjälp av släktingar och gamla vänner i kombination av små efterlämnade fragment pusslar hon ihop deras berättelse.

Recension

Tack till Norstedts för recensionsex.

En alldeles särskild kärlek är en vackert skriven personlig skildring med detaljrika beskrivningar och den är berättad med värme.

Handlingen växlar mellan olika tider, både om andra världskriget om förintelsen och i nutid om förhållandet mellan berättarrösten och huvudkaraktärerna, om hennes egna barndom och om farföräldrarnas flykt från Ungern på 50-talet.

Boken handlar mycket såklart om sorg och om att missta sina nära och kära. Om hur det drabbar henne hårt då hon ser monumentet med skorna på flodkanten i Budapest. Jag har själv sett de där skorna och de har en otroligt stark påverkan även då man inte har några släktingar som skjutits ihjäl där.

Men boken handlar även om kärlek och skräcken i att mista dem man älskar. Om rädslan att bli lämnad kvar ensam. Om tvåsamhet och den fria viljan.

En alldeles särskild kärlek är en oerhört sorglig men samtidigt oerhört vacker skildring om kärlek, sorg, tvåsamhet och svåra beslut. Jag kan varmt rekommendera den.

Anna Ekberg: Den hemliga kvinnan

IMG_3846.JPG

Bokens titel: Den hemliga kvinnan
Författare: Anna Ekberg
Originalets titel: –
Översättare: –
Förlag & år: Massolit förlag 2017
Antal sidor: 380
Finns hos: Bokus, Adlibris, Dito
Läst format: Ljudbok
Uppläsare: Eva Röse
GoodReads medelbetyg: 3.81
Boktipset förväntat betyg: 3.7
Betyg: 2

Handling

Louise lever med sin man Joachim på Christiansø där de har ett bra liv tillsammans och ett litet café. Men en dag dyker en främmande man upp, en man som påstår att Louise är hans fru och att hon egentligen heter Heléne. Efter ett DNA prov är det klart, Heléne är Edmunds fru och hon har varit försvunnen i över 3 år. De har barn tillsammans och ett framgångsrikt företag. Hon är tvungen att återvända till sitt gamla liv, men allt känns inte helt rätt och hon börjar rota i sina gamla minnen och hittar väldigt mycket mer än hon kunnat ana.

Recension

Den hemliga kvinnan är en otroligt väluttänkt, komplicerad och spännande historia. Bara tanken att tappa minnet är ju helt förfärligt, att sedan dessutom vara inblandad i både nuvarande och historiska obehagliga händelser som i denhär boken är ju fullständigt förödande.

Vid något skede i berättelsen börjar jag känna att det är lite väl mycket på gång, historien blir så komplex att man kan tycka att den är lite väl långsökt. Men samtidigt är det ju lite kul. Det är en påhittad roman, så varför inte!? Den är definitivt fartfylld.

Så om man bortser från det lite osannolika händelseloppet i romanen så är det en otroligt spännande och läskig berättelse. En snabb, läskig och obehaglig thriller.