Heine Bakkeid: I morgon kommer jag att sakna dig

IMG_4201

Bokens titel: I morgon kommer jag att sakna dig
Författare: Heine Bakkeid
Originalets titel: jag skal savne deg i morgen
Översättare: Lie Fredholm
Förlag & år: Massolit 2017
Antal sidor: 426
Finns hos: Bokus, Adlibris, Akademibokhandeln, Dito, CDON
Läst format: Bok
GoodReads medelbetyg: 3.52
Boktipset förväntat betyg: 3.0
Betyg: 3.5

Handling

Vintern närmar sig och Thorkild Aske, en före detta polis och förhörsledarexpert, har precis släppts från fängelset. Tre år tidigare körde han bil drogpåverkad och en ung kvinna omkom. Nu är han en misslyckad polis, inget bättre än de han tidigare brukade förhöra. Han mår inte speciellt bra och har starka skuldkänslor över vad som hände, ändå låter han sig övertalas att leta efter en försvunnen ung man. Den lokala polisen kallar försvinnandet en drunkningsolycka, men Thorkild inser att allt inte stämmer. Den gamla fyren där den unge mannen försvann gömmer flera hemligheter.

Recension

Tack till Massolit förlag för recensionsex. Det här är Heine Bakkeids första kriminalroman och jag tycker han gör ett bra jobb. Den skiljer sig från mängden på ett riktigt positivt sätt.

Vi får träffa Thorkild Aske, en före detta lite sliten polis som har suttit inne och precis har kommit ut, och som inte får jobba som polis längre. Thorkild är lätt att gilla och man känner sympati för honom genast från början och hoppas att han ska lyckas med att få tag i sitt liv igen. Även om jag har lite svårt att förstå hans besatthet av den alltför unga Frei.

Boken är skriven i två tider, en i nutid och den andra i dåtid där vi får reda på vad som egentligen hände. Bit för bit. I nutiden är Thorkild anlitad som detektiv för att reda ut vad som har hänt den danske killen Rasmus som skulle starta ett äventyrsföretag i en avlägsen fyr. Han blir inblandad i en lite mystisk och skrämmande historia i en fint beskriven miljö.

Jag läste boken väldigt snabbt och den var alltså både spännande och riktigt lättläst. Spänningen smyger sig på och den blir bara mer och mer läskigt allteftersom. En riktigt bra bok som står ut i mängden av kriminalromaner!

Lars Mytting: Simma med de drunknade

IMG_3903

Bokens titel: Simma med de drunknade
Författare: Lars Mytting
Originalets titel: Svom med dem som drukner
Översättare: Lotta Eklund
Förlag & år: Wahlström & Widstrand 2015
Antal sidor: 409
Finns hos: Bokus, Adlibris, Akademibokhandeln, Dito, CDON
Läst format: bok
GoodReads medelbetyg: 4.02
Boktipset förväntat betyg: 4.3
Betyg: 3.5

Handling

Hösten 1971 hittas ett norskt-franskt par döda i Frankrike. Deras tre år gamla son Edvard är försvunnen i fyra dagar innan han hittas på ett sjukhus tolv mil bort. Var han har varit under den tiden är det ingen som vet. Edvard växer upp med sin farfar ute på den norska landsbygden. Då hans farfar dör i början på 90-talet, dyker det oväntat upp en vackert snidad träkista från en släkting till Edvard. Edvards tillvaro vända upp och ner och han börjar rota i det förgångna. Han beger sig för första gången i sitt liv ut i världen för att ta reda på vad som hände med hans föräldrar. Letandet tar honom från Norge till Shetlandsöarna och vidare till Frankrikes åkrar där andra världskrigets stora slag ägde rum.

Recension

Den här boken var månadens bok i vår bokklubb. I allmänhet gillade alla den och det slutliga medelbetyget blev 3.25. Många tyckte att boken var lite ojämn i sitt flyt, men att den ändå var lättläst och hade en spännande berättelse som var omöjlig att gissa sig till i förväg. Och slutet verkade lite oklart för de flesta av oss.

Ett genomgående tema i boken är trä och då jag sedan kollade upp Lars Mytting såg jag att hans tidigare utgivna bok Ved är en faktabok om trä i alla dess olika former, vilket förklarar detaljerna kring temat. Jag kan tänka mig att vissa kan bli lite trötta på de här detaljerna om de olika träslagen, men jag tyckte faktisk det var riktigt intressant.

Naturbeskrivningarna och miljöbeskrivningarna var riktigt skickligt gjorda, vilket kändes som viktigt då stora delar av romanen utspelades på naturliga och vackra platser såsom fjällen i Norge och Shetlandsöarna.
Jag kunde däremot irritera mig lite på de kvinnliga karaktärerna i boken. Hanne känns lite flummig och vet inte riktigt vad hon vill och Gwen är vresig och smått introvert. För att inte nämna den stackars frisören på Shetlandsöarna som bara väntat hela sitt liv på något som aldrig händer. Mamman var väl den ända kvinnan i boken som verkade ha lite go i sig, men för henne gick det ju inte så bra.

En aspekt som jag tyckte var intressant var hur farfar och hans bror Einar hamnar på olika sidor i kriget. Hur deras val påverkade deras framtid, trots att valet de gjorde som unga inte kändes speciellt politiskt på den tiden de gjorde sitt val. Men även hur det faktum att Edvards farfar stred på tyskarnas sida fortfarande hängde kvar och påverkade deras vardag och bybornas förhållningssätt till dem. Och ytterligare påverkan av efterkrigstidens skuld på kommande generationer.

Simma med de drunknade är en välskriven släktkrönika med en annorlunda historia. Jag tycker boken innehöll både världshistoria och en släkthistoria, som är sammantvinnade på ett skickligt sätt. Samtidigt fick man lite känslan av en spänningsroman då man hela tiden försökte gissa sig till vad som har hänt och kände en iver att läsa vidare för att få reda på mysteriet.

Jag njöt av att läsa den här boken och kan varmt rekommendera den!