Hett i hyllan #3

 

 

Bokföring enligt Monikas Hett i hyllan föreslår att vi ska visa upp böckerna som är hyllvärmare, dvs som har stått där ett tag och samlat damm. 

Sista veckan det här året tänkte jag visa boken Frihet av Jonathan Franzén. Av någon orsak har denna förblivit oläst i min bokhylla. Jag tyckte väldigt mycket om hans förra bok Tillrättalägganden/Corrections, som jag läste på engelska. Kanske det är tricket, jag kanske skulle läsa även denna på engelska!?

Är det någon annan som läst den här boken? Eller som läst båda och kan jämföra dem?

Hett i Hyllan #2

 

 

Bokföring enligt Monikas Hett i hyllan föreslår att vi ska visa upp böckerna som är hyllvärmare, dvs som har stått där ett tag och samlat damm. 

Den här veckan visar jag boken ”Vi, de drunknade” av Carsten Jensen. Så här beskrivs den på Bokus: 

”Om havets lockelse och om befolkningen i den lilla danska staden med den stora flottan har journalisten och författaren Carsten Jensen skrivit en makalös krönika, som sträcker sig över hundra år och tre, fyra generationer. Det är en verklig kollektivroman, berättad av stadens befolkning, ett allvetande och kraftfullt ”vi”. Ungar i träskor springer på kullerstensgatorna och när de gått ut skolan går de till sjöss fast de vet att det som väntar dem är prygel och drunkningsdöd. Laurids, som överlever när hans fartyg sprängs i luften under dansk-tyska krigets första sjöslag 1848, försvinner ut och kommer aldrig hem igen. Hans son Albert, romanens centralgestalt, går i land efter att ha stått öga mot öga med döden, ondskan och en far som förnekar honom. En påse pärlor har han gjort sig av med, men ett skrumphuvud har han med sig hem. Han ser alla som dör på havet under första världskriget, är nära att gå under av tungsinne, men på ålderns höst möter han kärleken.
 Knud Erik som fostrats av Albert går till sjöss mot sin mors vilja och ställs under andra världskriget inför omöjliga val. Och mellan havet och staden ligger piren som en vilande kraft, i stånd att stilla storm och ge skeppen lä – ett bevis för enigheten som gjorde den möjlig.”

Den har hängt i min hylla ett bra tag nu och de andra böckerna väljs medan den stackaren får stå kvar. Jag älskar tjocka böcker så det är inte det som avskräcker, tvärtom borde det underlätta mig att välja den som nästa bok, men av någon orsak händer det aldrig. Den känns tung och svårläst på något sätt, svår att greppa. Jag har gjort ett försök en gång.

Är det någon annan som läst den här? Har ni några kommentarer som kan inspirera mig att äntligen plocka ner den och sätta igång?